 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Inledande vittnesbörd av Vello Vaim
Jag vill här passa på att säga att precis som det finns en fysisk klocka som visar den vanliga naturliga kronologiska chronos tiden, så har Gud också en profetisk andlig kairos klocka som gör att vi kan lära oss att läsa och förstå Guds utvalda tid. På liknande sätt finns det naturligtvis även fysiskt geografiska kartor, men det finns också ”andliga kartor” som Gud vill upplysa våra hjärtan om. På så sätt kan vi orientera oss i den andliga landskapsbilden och få vägledning genom den Helige Andes ledning. Guds rike är i den Helige Ande (Rom.14:17), när vi är ledda av den Helige Ande så rör vi oss efter den Guds rikes karta som beskriver himlens vägar på jorden. Vi sjunger; ”vi förstår hans (Guds) vägar bättre ovan där”, men Gud har en ännu bättre sång i Anden som vi kan sjunga där vi går bedjande fram; Vi förstår hans (Guds) vägar bättre redan här.
När jag började se olika kartor så var det både fysisk och andlig geografi som det växlade emellan, såsom jag beskrivit det inledningsvis. Märkligt nog såg jag inte allra först en karta över San Francisco och västkusten i USA där jag befann mig geografiskt vid detta första tillfälle. Jag fick först se Örebro och Sverige och det gick sedan vidare i Norge, Skandinavien, för att senare koppla vidare till övriga Europa och till slut Israel och Jerusalem.
Här vill jag spontant sätta in ett stycke och berätta vad som hände på kvällen den 1 maj 2008, då hade vi ett profetiskt bönemöte i vårt hem. En broder i Herren påminde mig då mitt under själva bönen och sade att för exakt 20 år sedan i det stora riksbönemötet, den 1 maj 1988, det var på kvällen vid samma tidpunkt. Då stod jag på vinterstadions läktartak i Örebro utan högtalare och profeterade (det var flera tusen förebedjare som var tvungna att lämna ishockey stadion på grund av ett bombhot). Då var det första gången som ”Jerusalems visionen” med de fyra oljehornen från jordens fyra hörn och yttersta gräns talades ut (går inte in på detaljerna i denna profetia nu utan återkommer till det när jag kommer att berätta om ”Walking to Jerusalem” som har sitt ursprung från detta tillfälle).
I San Francisco i USA den 29/11-07, så talade Herren till mig och sade som en förklaring till det jag såg; Det börjar i Jerusalem och slutar i Jerusalem. För att detta skall förstås på rätt sätt och flera sätt, så är alltså det Nya Jerusalem en plats i Anden som vi redan kommit till enligt Hebr.12:22. Det är också är vår moder enligt Gal.4:26; Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder.
Men ”Jerusalem” betecknar också en startplats för ”Jesu vittnen”. ”Jerusalem” är också platsen där vi bor när den Helige Ande har kommit över oss; Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” (Apg.1:8).
San Francisco är nästan exakt 180 grader från Jerusalem, vilket geografiskt betyder ”jordens yttersta gräns”. Så längre ifrån den geografiska staden Jerusalem kan du inte komma. Visionen och uppdraget ”Walking to Jerusalem” finns alltså där fortfarande och ännu mer med alla dess aspekter. Det intressanta är nu hur Herren genom denna ”andliga kartvision” ger en ännu starkare och konkret profetisk bönestrategi. Det är därför som jag har upplevt att det är viktigt att på detta sätt tydliggöra vad Herren visat. Detta innebär att en profetisk böneeld sprids genom en ”andligt brinnande hjärtpunkts strategi”. Jag kommer fortsättningsvis att berätta och undervisa om detta.
Herrens ögon som eldslågor överfar hela jorden
Nu kommer jag till något som inte är så lätt att grafiskt beskriva: Jag såg Herrens ögon som eldslågor överfara – scanna över hela jorden, samtidigt var funktionen som linser i en kamera som zoomade fram och tillbaka i takt med uppenbarelsens ljus och den eld som jag såg brinna i brudesjälens hjärta på olika platser och områden såväl andligt som geografiskt. Och Anden och bruden säger: ”Kom!” Och den som hör det må säga: ”Kom!” Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet (Upp.22:15). (Det var alltså inte så att Herrens ögon såg ut som linser i en kamera, utan det var funktionen som kan liknas vid den mest utvecklade kamera någonsin, vars like någon människa inte har kunnat uppfinna eller konstruera).
I sitt kommande är Herrens ögon som eldslågor; Hans ögon var som eldslågor (Upp.19:12).
Först såg jag bara mörker utan några som helst koordinationspunkter som kunde leda vidare på denna andligt mörka karta över vårt land. Sedan såg jag ljuspunkter som liknade eldar som växte på olika platser. Jag kunde först inte se namnen på de olika platserna, utan det var istället så att när de brinnande ögonen zoomade in så såg jag att det var hjärtan som brann och förstod att platsen där det började var inte först och främst geografisk utan i människors hjärtan som var brinnande i anden.
Jag har frågat Herren och även mig själv hur jag skall kunna beskriva detta i ord? Ett sätt att beskriva det på, är en karta som kan förminskas och förstoras hur snabbt som helst. För att likna det vid ett synligt exempel (som dock fungerar mycket långsammare) vill jag likna det vid när man söker någons adress på internet, till exempel på eniro.se eller eniro.no. Då kan du se en persons gatuadress in i minsta detaljbeskrivning. Precis som du kan zooma in kartan till den minsta och mest detaljerade adress, så kan du också zooma ut kartan till hela städer, länder, kontinenter och hela jorden.
Ty Herrens ögon överfar hela jorden, för att han med sin kraft skall hjälpa dem som med sina hjärtan ger sig hän åt honom(2Krön.16:9).
En del hjärtan var som lågor som gick av och på det verkade som de slocknade ibland och brann till lite ibland, så det var omöjligt att se något sammanhängande som gick att följa. Det verkade ungefär som en glappkontakt i en ficklampa som behöver lysa upp där det är riktigt mörkt, men i detta fall var det som en låga som flämtade till för att sedan slockna igen. I vissa fall var det tyvärr så att det slocknade helt.
Gudslängtansolja över helhjärtade
Men mitt i detta tillstånd så såg jag en olja av Gudslängtan komma över dem som bad och frågade efter Herren av hela sitt hjärta. Det kom en smörjelse som bröt ned alla hinder att gå vidare enligt den karta som Herren har för vårt land. När det skedde så började elden och ljuset att sprida sig vidare till olika fästen för Herren i landet, detta resulterade i att mörkrets fästen avslöjades och fick släppa sitt grepp. Återigen var det uppenbarelsen i människors hjärtan som bredde plats för dessa genombrott av ljus som bara kom.
Herrens ögon som eld rörde sig upp och ner, fram och tillbaka i alla vädersträck och dimensioner. Detta var i sin tur kopplade till Herrens förut beredda tidsplan i himlen som skulle verkställas på jorden. Det var därför Hans ögon sökte hela hängivna hjärtan som brinner för Honom. Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars (Hebr.4:13).
När jag såg detta förstod jag varför Herrens ögon som eldslågor fungerade på detta sätt och varför vi måste vara helhjärtade för att vara i kontakt med Översteprästens plan från himlen. Den ena händelsen efter den andra i mitt liv med Herren började komma tillsammans som profetiska pusselbitar. Jag kunde se Herrens byggstenar i mitt liv komma tillsammans i ett ljus av uppenbarelse som kom från Hans ögon som eldslågor. Syftet med Hebr.4:12 som också är själva hjärtat i Guds profetiska kairos klocka blev nu ännu klarare.
Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, o Gud. 3Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda fram inför Guds ansikte? (Ps.42:2-3).
Guds närvaro eller det religiösa mellantillståndet?
Efter det så fick jag göra en upplevelse som var så stark att jag aldrig varit med om en sådan skillnad förut. Herrens närvaro kom så starkt i rummet där jag befann mig så jag upplevde det som att det absolut inte gick att leva utan den. Då kom en fruktan över mig som jag faktiskt nu efteråt vill beskriva som en Gudsfruktan. Jag drabbades av tanken; vad händer om detta lämnar mig? Vad gör jag då? Vad skall jag ta mig till? Herren låter detta ske och närvaron som jag upplevt tidigare är borta under några timmar.
Då förstår jag att jag inte bara är i ett skede för min egen skull utan det jag upplever gäller allt Guds folk och alla som längtar att gå vidare ur det mörker som förblindar. Herren låter mig uppleva detta mellantillstånd från Hans närvaro för att jag skall få uppleva en valsituation som alla kommer att ställas inför. Vill vi gå vidare med Hans närvaro och härlighet eller utan den? Vi kan även komma till himlen utan att ha levt här på jorden med Hans manifesterade härlighet och närvaro i våra liv. Det som sker då är att vi blir frälsta såsom genom eld – lönen brinner upp. Men himlen kan inte komma genom oss till jorden utan att vi passerar genom elden, därför är det en eldsport att passera för Guds folk som vill gå vidare från härlighet till härlighet i vår vandring här och nu på jorden.
När Herren kom tillbaka med närvaron till mig efter mellantillståndet, så blev jag så tacksam, jublande och lovprisande att jag inte viste vad jag skulle ta mig till. Det var så obeskrivligt att uppleva skillnaden när man väl hade sett den. Det är därför så många kristna fortsätter i religiösa hjulspår utan Guds härlighet och närvaro, för man tror att det är det enda som finns. Precis som om trä, hö och strå är det enda alternativet att bygga med när det finns guld, silver och ädla stenar. Att bygga med uppenbarelsekunskap på klippan och leva i Hans närvaro och härlighet.
Varje gång det växlar mellan den fysiska kartan och den andliga kartan så har det med Herrens ögon som eld och hjärtan i brand att göra. På så sätt för Herren mig igenom barriärer som kan beskrivas som mikro och makrokosmos, eftersom det hela tiden rör sig mellan den osynliga och synliga världen, precis som mellan det stora universum och den lilla atomen.
Hela hjärtan för att gå hela vägen med Gud
Här kommer en direkt fortsättning från tidigare avsnitt med ”Herrens ögon som eldslågor och hjärtan som brinner för Gud”. Efter att ha upplevt skillnaden mellan det ”religiösa halvhjärtade mellantillståndet” och det ”brinnande helhjärtade Guds rikes tillstånd i Herrens närvaro”, så vill jag här stryka under det Herren gav mig att säga till sitt folk: Den härlighet och det tillstånd i Guds närvaro som du nu har fått uppleva kommer bara till den som frågar efter det av hela hjärtat!
På ett sätt kan detta verka så självklart, så det finns en risk att vi missar det Herren vill säga på grund av det. Men det som borde vara självklart är tyvärr inte det, det är snarare så att vi inte har förstått genom upplevd erfarenhet vad som är skillnaden mellan att leva med eller utan Herrens härlighetsnärvaro. Det är en sak att med teologisk teori säga att vi skall göra det och en helt annan att veta det genom att leva i härlighetsnärvaron som blir tillämpad genom praktiserad Guds rikes funktion.
Inledningsvis berättade jag om hjärtan som delvis var brinnande, men också slocknade ibland. När det är så är man inte bevarad i ett helhjärtat tillstånd. Det helhjärtade tillståndet har med ”Herrens ögon som eldslågor” att göra. När vi är helhjärtade så är vi brinnande och ser i Anden för Elden i Herrens ögon har träffat våra hjärtan. Hans ögon har sett ett hängivet hjärta: Ty Herrens ögon överfar hela jorden, för att han med sin kraft skall hjälpa dem som med sina hjärtan ger sig hän åt honom (2Krön.16:9).
Vi lever i uppenbarelse och fullbordar loppet för vi ser och kan gå vidare. Vi ser den andligt upplysta kartan i vårt land och kan gå vidare på den väg som leder till fullbordan. Att på detta sätt se vägen – kartan – fullheten och fullbordan gör att vi inte vill stoppa och låta elden slockna i våra hjärtan.
I illustrationen med den korsmärkta flaggan och hjärtat som brinner, ser vi ett flammande svärd som går igenom ett helt hjärta som brinner för Gud. Det är viktigt att förstå att även om en illustration bara är en symbol, så är inte den osynliga verkligheten bakom symbolen det. Det osynliga är mer verkligt än det synliga, på så sätt kan man även kalla det synliga en skuggbild av det osynliga. Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus (Kol.2:17). Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt (Hebr.11:3).
När vi här illustrerar det brinnande hjärtat på flaggan så är inte hjärtat i sin helhet illustrerat med ”två röda hjärthalvor”. Utan här är det istället med avsikt ”två markerade hjärthalvor”, där den ena halvan är röd (din ande) och den andra vit (din själ) för att markera att ditt andliga hjärta – det eviga hjärtat – det hjärta som bibeln talar om består av både din ande och din själ. För att vara helhjärtad så måste själen vara ett med anden på Guds villkor. Dessutom har färgerna röd för anden och vit för själen sin bakgrund och varit gällande i illustrationen med kairos klockan.
(Den profetiska kairos klockan kommer att visas i sin helhet vid ett senare tillfälle som följer).
Om ditt fysiska hjärta skulle vara halvhjärtat så skulle du inte kunna leva så länge (beroende på graden av hjärtfel).
Det fysiska hjärtat har två halvor: höger och vänster. Varje halva har två kammare: förmaket och hjärtkammaren. Mellan förmaket och hjärtkammaren finns hjärtats klaffar. De fungerar som en ventil så att blodet bara kan passera genom hjärtat i en riktning. Hjärtklaffar finns också mellan hjärtkammare och de stora kärlen som leder från hjärtat, där de har samma funktion.
Om någon hjärthalvas klaffar inte fungerar som de ska utvecklas hjärtsvikt som i sin tur gör att kroppen drabbas.
Likaså kan du inte leva ut det zoe liv som Gud har gett dig om du är halvhjärtad eller har kortslutning i hjärtat som redan har sagts i tidigare bönebrev. Det intressanta är att det är bara zoe (det liv som Gud av nåd gett) som har kraften att förvandla en människa till ande – själ – kropp och på så sätt även hela ett fysiskt hjärta.
På denna sida kan du se två illustrationer som är med i detta brev för att också i den fortsatta undervisningen i nästa brev utgöra ett illustrativt underlag som visuellt stryker under detta
budskap om hela hjärtat för att gå hela vägen. Den översta
illustrationen visar kairos klockans urverk, därför är också
visarna kopplade till detta urverk som du kan se.
Flaggillustrationen utgör en introduktion där flaggan illustrerar den nationella kartan som ett stående kors genom nationen. Mitt i korspunkten är det brinnande hjärtat som också lyser upp nationen för att skilja den från allt andligt mörkret. Det brinnande svärdet representerar vår Överste Präst Jesus Kristus som är Mannen med Svärdet och förutsättningen för att detta skall kunna ske. Den andliga kartan för landet (genom flaggan) blir upplyst genom det brinnande hjärtat. Det flammande svärdet är förutsättningen för att hjärtat skall kunna brinna genom uppenbarelse och hängivenhet. Men om inte hjärtat brinner så kan inte heller en helig nation (1Petr.2:9) resa sig upp i nationen som då renas för att också få ljus om Guds vägar.
Håll elden på altaret brinnande
Tidigare har jag berättat om en profetisk upplevelse den sista torsdagen i november förra året. I samband med det har jag också kommit in på 080808-EN NY BÖRJAN, då refererar jag inte bara till konferensen som nämnts tidigare. Det som ännu mer gäller är fortsättningen på det skeende i den nya tid som vi nu går in i. Under 8 månaders tid innan 080808, så har dessa ord varit inför mig; Elden skall alltid hållas brinnande på altaret. Den får inte slockna. Det kom först till mig utan att jag slog upp 3Mos.6:13 i bibeln (jag var inte helt säker att det stod just där). Precis som jag berättat tidigare så såg ett helt brinnande hjärta och det flammande svärdet, likaså olika brinnande hjärtpunkter på en andlig karta. Jag såg också en strategi från himlen på jorden genom dessa brinnande hjärtpunkter, men det som jag både berättar och undervisar i detta brev om elden på altaret - var som en grundläggande bakgrund som behövde utforskas ännu mer för att kunna gå vidare. I det här brevet vill jag också referera till den historiska bön och väckelse bakgrund som finns till detta.
Bönemöte i Herrnhut som varade i mer än 100 år
Det är nu mer än 280 år sedan det startade (år 1727 enligt professor Leslie K. Tarr). Då brann nya förbundets betydelse av 3Mos.6:13 i greve Nikolaus Ludwig von Zinsendorf hjärta.
Zinzendorf visste att elden på altaret betyder de heligas böner.
Samma eld i hjärtat brann också i alla de andra pionjärerna från samma trosgemenskap som på svenska senare blev kallade för Herrnhutarna, (The Moravian Church på engelska). Herrnhut är en plats i den östra delen av Tyskland inte långt från gränsen till både Polen och Tjeckien. Tala om en brinnande hjärtpunktsplats som Herrens ögon såg. På denna lilla plats upprättades en ”Herrens böneväktartjänst” med oavbruten 24 timmars bön och förbönstjänst som pågick 7 dagar i veckan och varade i mer än 100 år. Dessa ”Herrnhutare” upptäckte en nyckel av kraft i uppenbarelsen av dessa ord i (3Mos.6:13). Dom trodde att Nya Förbundets eld på altaret är bön och dom handlade på Guds utmaning. Faktum är att Herrnhutarna lyckades att förändra världen med denna lilla nyckel med oavbruten bön (hålla elden på altaret brinnande). Historien bevisar att denna trosgemenskap i Herrnhut, med början 1727, inledde en ”24-timmar om dygnet bönevakt” som oavbrutet fortsatte över 100 år.
Ytterligare fakta: 1792, 65 år efter inledningen av denna bönevaka, hade denna trosgemenskap i Herrnhut sent ut 300 missionärer till Jordens yttersta ändar. Denna bönevaka var också den grundläggande orsaken till denna evangelisation över hela världen. Denna fantastiska evangelisationsinsats under 1700-talet har inte tillnärmelsevis uppmärksammats som man borde, än mindre den bönevaka som under 100 år höll den böneld brinnande som också var orsaken till att denna evangelisationseld brann.
I detta brev kommer jag att ta tid att utveckla den profetiska förståelsen för vår tid och på den här sidan av korset vad 3Mos.6:13 innebär för oss i profetisk bön och förelöpartjänst.
Brinner ditt hjärta?
När vi ser på en elds kvallitets egenskaper på det naturliga området, så renar den, ger bränsle, lyser upp, och värmer. På det andliga området så ser vi på elden som Guds kraft att döma, helga, ge kraft, inspirera, upplysa, uppenbara, och värma hjärtat. Det är dags att komma närmare Guds altare och låta Guds eld träffa våra hjärtan.
När Salomo hade slutat sin bön kom eld ner från himlen och förtärde brännoffret och slaktoffren, och Herrens härlighet uppfyllde huset. 2Prästerna kunde inte gå in i Herrens hus, eftersom Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus.(2Krön.7:1-2).
Låt inte elden på altaret slockna
Elden skall alltid hållas brinnande på altaret. Den får inte slockna (3Mos.6:13). Vad har denna bibelvers från gamla testamentet för betydelse för oss idag som Gudsrikes medborgare, som skall fungera i det nya förbundets tempel? För att få ett svar med en klar uppenbarelse om detta behöver vi först gå till förebilderna i gamla förbundet för att också finna verkligheten av detta i det nya förbundet.
I det gamla förbundets tempel fanns det olika typ av altare. Brännofferaltaret talar om synd och försoning, medan tjänsten vid rökofferaltaret är en symbol på bön och lovprisning, Ps.141:2. Detta altare hade sin plats i det heliga, mitt framför förlåten till det allra heligaste, 2Mos.30:6; 40:26; 3Mos.16:18. Egentligen tillhörde detta altare det allraheligaste men måste av praktiska orsaker stå i det heliga, så att prästerna, som inte hade tillträde till det allraheligaste, skulle kunna utföra sin tjänst.
Det är också viktigt att förstå varför elden till rökofferaltaret måste hämtas från brännofferaltaret, en bild på att all tillbedjan och bön skall bygga på försoningsoffrets grund. Då Arons söner Nadab och Abihu bar fram ”främmande eld” på rökofferaltaret, slog Herren dem. Den ”eld” som inte har sitt ursprung i Jesu Kristi fullkomliga försoningsoffer är ”främmande eld” för Herren.
22Och Aron lyfte upp sina händer över folket och välsignade dem. Därefter steg han ner, sedan han hade offrat syndoffret, brännoffret och gemenskapsoffret. 23Och Mose och Aron gick in i uppenbarelsetältet. Sedan gick de ut igen och välsignade folket. Då visade sig Herrens härlighet för allt folket. 24Eld gick ut från Herren och förtärde brännoffret och fettstyckena på altaret. När allt folket såg detta, jublade de och föll ner på sina ansikten.
1Men Arons söner Nadab och Abihu tog var sitt fyrfat och lade eld i dem, strödde på rökelse och bar fram främmande eld inför Herrens ansikte, något som han inte hade befallt dem. 2Då gick eld ut från Herren och förtärde dem, så att de dog inför Herren. (3Mos.9:23-10:1).
Det gammaltestamentliga altarets betydelse låg först och främst däri, att det pekade fram emot Kristus och var en förebild på honom. Allt detta är bara en skugga (skuggbild) av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus (Kol.2:17). Nu har Kristus själv kommit och vi behöver inte skuggor och symboler när verkligheten själv bor i oss. Kristus i oss vårt hopp om härlighet, Kol.1:27. Kristus är vårt stora altare, mötesplatsen, där människan möter Gud. Offertjänsten med sina altaren är avskaffad i och genom hans fullkomliga offer. Skulle någon offra något syndoffer nu så innebär det att han förkastar det fullkomliga offer som Jesus Kristus gav för alla tider för att fullkomna dem som helgas (Hebr.10:14).
Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp? 17Eftersom det är ett bröd, är vi som är många en kropp, ty alla får vi vår del av detta enda bröd.
18Se på det jordiska Israel. Har inte de som äter av offren del i altaret? (1Kor.10:16-18). På samma sätt som det jordiska Israel åt av offren så att de var delaktiga av altaret. Så är vi delaktiga av Kristus ”vårt altare” när vi tar del av nattvarden.
Att inte låta elden på altaret slockna för oss i nya förbundet betyder flera saker och vi kommer in på en del av detta i detta bönebrev.
Eftersom Kristus är vårt altare, så innebär elden på detta altare att vi genom tillbedjan och bön håller det fullbordade verket i Kristus aktivt och verkligt levande mitt ibland oss här på jorden. Därför får inte elden på altaret slockna
När vi förstår att Kristus är vårt altare, så betyder elden på altaret att genom Anden - i bön aktivera det Jesus Kristus har gjort för oss. Den äkta elden (inte främmande eld) kommer i uppenbarelsen om Jesu Kristi fullbordade verk genom sitt försoningsoffer. Vi behöver genom uppenbarelse förstå vad det betyder att hålla elden brinnande på altaret i nya förbundet. Att vara aktiv i anden och hålla elden brinnande. Inte utsläcka Anden, kväva elden genom att förakta den profetiska bönen. Jesu vittnesbörd är profetians ande (Upp.19:11). Vi måste istället lära oss hur vi håller elden brinnande – var brinnande i anden (Rom.12:11). Att vara brinnande anden och hålla elden på altaret brinnande betyder att vi ständigt håller Jesu försoningsoffer levande och brinnande på det sätt som skuggbilden från gamla testamentet visar. Detta förverkligades genom att elden togs från brännofferaltaret till rökelsealtaret. Det går inte med främmande eld – Arons söner statuerar ett exempel för oss i nya förbundet för att vi i alla tider skall förstå vilken eld som skall hållas brinnande. Jag tror att det också var orsaken till att HERREN på detta sätt bevisade sig både helig på dem som står honom nära och härlig inför allt folket (3Mos.10:3). (Det kommer snart en direkt fortsättning ).
Vello Vaim Örebro den 11/11-08
